Graviditet två

Även under graviditet två gick jag upp mycket. Jag vägde dock som mest 88 kilo. Den stora skillnaden var att jag nu tog med mig mina tankar om att leva sundare även under graviditeten. Det innebar inte att jag åt enligt LCHF men jag tänkte på allt jag stoppade i mig och jag rörde mig mer. Jag var faktiskt tom ute och sprang en del inledningsvis. Jag trappade upp och sprang nästan 5 km som mest innan jag lade löparskorna på hyllan. 15 kilo upp var faktiskt inte så mycket! I efterhand så är jag rätt stolt över att jag lyckades göra annorlunda den andra gången. Fast sen det var efteråt det blev jobbigt...

På bilden: Jag tre månader efter förlossningen

Från HCHF till LCHF

Kolhydrater: pasta, pommes, ris, potatismos, pannkakor, frukt, bröd, kakor, bullar, godis... Kan man leva utan detta? Svaret är ja. Testa ett par veckor. Det är jobbigt i början men efter en halv vecka är sötsuget borta. Det är som att vänja sig av vid en drog. Jag gjorde det enklaste. Jag ändrade bara på mina kostvanor - inte hela familjens. Då det var pasta stekte jag zucchini i smör till mig själv. När det var ris eller potatismos bytte jag ut mot broccoli eller blomkål. Hamburgare åt jag utan bröd och med majonäs istället för ketchup. Osv. Och viktnedgången lät inte vänta på sig. Redan efter en månad hade jag gått ner fem kilo och vid påsktid 2010 vägde jag 73 kilo! Men så började jag slarva med kosten. Unnade mig mat. Och till sommaren blev jag gravid igen och då la jag alla dieter på hyllan...

Dra på trissor! Jag springer ju!

Det var en märklig känsla att helt plötsligt vara en sån där person som snörade på sig joggingskorna tre gånger i veckan. Jag hade aldrig tidigare sprungit kontinuerligt. 3 kilometer då och då under högstadiet och gymnasiet. Men det handlade kanske om ett tillfälle i månaden eller till och med varannan månad. Det längsta jag någonsin sprungit var 5 km.

När jag nu satte igång med min löpning var sträckan totalt 2.8 km. 2009 hade jag inga appar utan bara en vanlig hederlig klocka. Om jag minns rätt sprang jag runt på 28-27 minuter. Och det där blev snabbt viktigt. Att springa snabbare och snabbare.

Målet var dock hela tiden viktminskning. Förutom att börja motionera var jag övertygad om att jag gjorde något allvarligt fel med maten. Jag drog följande slutsatser: jag äter mer än jag behöver för det sorts öiv jag lever. Det betyder att det hela tiden blir ett överskott på energi i min kropp och det stannar kvar och omvandlas till fett. Egentligen är det inte bara så simpelt men jag var något  på spåret. Jag fick höra talas om LCHF och tänkte att det kan ju inte skada att testa...